? Pinsamt värre
Har ni någonsin sett en skalbagge på rygg.. kämpandes för att komma på rätt köl...
Totalt frustrerad av sin egen ofullkomlighet.
Det var så jag kände mig idag.
Handlade lite mat på coop.. var på väg till bilen.. kämpade med en motvillig kundvagn.
Kundvagnen ville inte dit jag ville kan jag säga.... snöhelvetet hade kommit tillbaka och gjorde livet surt för mig... Kämpade mig svettig för att få vagnen att röra sig framåt..
När jag rundar de små husen vid coop parkeringen så händer det som inte får hända... jag gör världen saltomortal..
Den skulle nog göra vilken simhoppare som helst, grön av avund... det dumma var att jag inte ens var i närheten av en bassäng.. utan jag landade med en duns på den stenhårda marken som var täckt med skrovlig is.
Där låg jag helt disorienterad med benen spretande i luften... en kasse jag nyss har hållit i handen sliter sig ur sin fångenskap och yr av sin egen frihet flyger den som om den hade vingar genom luften och landar med en duns framför en stackars tant som sett hela eländet..
Tanten ser smått förvirrad ut och ser ut som om funderar om hon skall fly fältet istället för att hjälpa den hjälplösa stackarn som ligger och kravlar i snön...
Jag har vid det där laget fått tillbaka andningsförmågan och kravlar mig något osmidigt upp .. allt medans jag totaldissar dumheten med att bo i ett land där det finns snö och is..
Tanten börjar röra sig mot mitt håll, men behåller sitt trygga avstånd eftersom hon tydligen tror att jag skall anfalla vilken sekund som helst.....
Hon frågar försiktigt hur det gick... och jag svarar glatt att det gick så bra så...och sträcker mig i min fulla längd för att visa att allt är bara bra och att jag gör detta varje dag i syfte att gymnastisera lite bara...
Tanten nöjer sig med mitt svar och skyndar sig snabbt därifrån...
När hon är utom synhåll så grimaserar jag vilt eftersom det inte alls gått bra utan att jag snarare skulle behövt låna tantens rullator.
När jag med visst bekymmer plockat reda på diverse förrymda apelsiner och en och annan tomat, packat in allt i bilen och börjat köra så kan jag börja skratta åt eländet..
Väl hemkommen kan jag faktiskt också tacka den förbannade snön... jag har nämligen klarat mig från att bli blå... öm är jag men inte blå.. landade tydligen ganska bra i den dryga decimetern snö som kommit under dagen.
Totalt frustrerad av sin egen ofullkomlighet.
Det var så jag kände mig idag.
Handlade lite mat på coop.. var på väg till bilen.. kämpade med en motvillig kundvagn.
Kundvagnen ville inte dit jag ville kan jag säga.... snöhelvetet hade kommit tillbaka och gjorde livet surt för mig... Kämpade mig svettig för att få vagnen att röra sig framåt..
När jag rundar de små husen vid coop parkeringen så händer det som inte får hända... jag gör världen saltomortal..
Den skulle nog göra vilken simhoppare som helst, grön av avund... det dumma var att jag inte ens var i närheten av en bassäng.. utan jag landade med en duns på den stenhårda marken som var täckt med skrovlig is.
Där låg jag helt disorienterad med benen spretande i luften... en kasse jag nyss har hållit i handen sliter sig ur sin fångenskap och yr av sin egen frihet flyger den som om den hade vingar genom luften och landar med en duns framför en stackars tant som sett hela eländet..
Tanten ser smått förvirrad ut och ser ut som om funderar om hon skall fly fältet istället för att hjälpa den hjälplösa stackarn som ligger och kravlar i snön...
Jag har vid det där laget fått tillbaka andningsförmågan och kravlar mig något osmidigt upp .. allt medans jag totaldissar dumheten med att bo i ett land där det finns snö och is..
Tanten börjar röra sig mot mitt håll, men behåller sitt trygga avstånd eftersom hon tydligen tror att jag skall anfalla vilken sekund som helst.....
Hon frågar försiktigt hur det gick... och jag svarar glatt att det gick så bra så...och sträcker mig i min fulla längd för att visa att allt är bara bra och att jag gör detta varje dag i syfte att gymnastisera lite bara...
Tanten nöjer sig med mitt svar och skyndar sig snabbt därifrån...
När hon är utom synhåll så grimaserar jag vilt eftersom det inte alls gått bra utan att jag snarare skulle behövt låna tantens rullator.
När jag med visst bekymmer plockat reda på diverse förrymda apelsiner och en och annan tomat, packat in allt i bilen och börjat köra så kan jag börja skratta åt eländet..
Väl hemkommen kan jag faktiskt också tacka den förbannade snön... jag har nämligen klarat mig från att bli blå... öm är jag men inte blå.. landade tydligen ganska bra i den dryga decimetern snö som kommit under dagen.
Trackback