Igår var en sorgens dag.. 
Igår fick min älskade vän frid.. hon fick somna in efter en  tids sjukdom och smärta.
Fast jag är fullt medveten om att det inte gick att undvika så gör det så ont.
Mina tårar faller oavbrutet när jag skriver detta.. kan inte riktigt fatta att hon är borta.
En älskad vän som stått en nära i vått och torrt.. 
En vän som läst en som en öppen bok.
En vän som aldrig lämnat en.
En vän som tröstat och förstått utan ord.
En vän som man delat glädje och sorg med finns inte längre bredvid mig.
Fast familjen består av två till hundar så ekar huset tomt. 
Saknar hennes blick, hennes glädje, hennes glupska aptit, hennes påhitt, hennes tilltro.
Saknar henne så att det gör ont i hjärtat.

Min son Jon fråga igår vart Mynja tagit vägen..
Jag svarade då att hon inte längre finns här på jorden utan att hon blivit en ängel som vakar över oss.
Jon funderade lite..tittade mig i djupt i ögonen och sa med mjuk röst.
Mamma... Mynja kommer alltid att finnas i våra hjärtan..

Jag är beredd att hålla med dig Jon... Mynja kommer ALLTID att finnas i våra hjärtan.


Så här fint gjorde jon på graven igår... vi skall dit nu och fixa lite till